Ta en tugga och slappna av.

In på något helt annat ämne än vad jag annars brukar skriva om. Delar med mig av en artikel från Aftonbladet som jag hittade idag och som jag personlogen tycker levererar bra innehåll om hur du kan testa att hantera situationer med ditt barn vid mattider.

Jag väljer att dela med mig av denna artikel och skriva ner texten då följer under Aftonbladets Plus-tjänst och inte alla som kanske har tillgång till artikeln.

Artikeln från Aftonbladet fortsätter nedan:


“Bara en tugga till.” – ”Ät upp maten så får du en glass.” – ”Om du inte äter upp maten får du ingen glass.”

Känner du igen dig? Som förälder har vi en inbyggd instinkt att vilja göda våra avkommor – och vi trixar och trugar för att få vår vilja igenom.

– Vi är nog stenåldersföräldrar som inte har förstått att vi lever i en värld där det finns mat överallt, säger dietisten Sara Ask. Hon menar att det är viktigare att barnen får tid på sig att lära sig att tycka om olika smaker och ingredienser.

– Många är så bekymrade över sina barns matvanor. Jag vill göra det lite mindre komplicerat.

Inte pressa eller hota

Sara har jobbat som dietist på Astrid Lindgrens barnsjukhus och är aktuell med boken ”Första hjälpen vid matbordet – om barns matkrångel, näringsbehov och smak-favoriter”, som riktar sig till föräldrar till barn i åldrarna sex månader upp till skolåldern.

Sara tar upp flera föräldratyper där den uppmuntrande tycks ha störst framgångar vid matbordet och även på längre sikt.


– Det handlar om att inte pressa, inte hota och inte muta. En nyckel till att vara en uppmuntrande förälder är att man vet att det finns något på bordet, om så bara en sak, som barnet känner sig trygg med och som barnet kan äta sig mätt på.

Det är också väldigt viktigt att föräldern är en förebild och äter själv. Samt att inte uppmärksamma barnets negativa beteenden vid bordet – även det är ju bekräftande och kan förstärka det beteendet man inte vill se.

– När barnet säger att det här tycker jag inte om, ignorera det och säg i stället: Men titta i de andra skålarna, det finns ju annat här. Målet är att matbordet ska vara en plats som inte är förknippat med krav.

”Kan skapa skuldkänslor”

Sara tycker absolut att vi kan prata med våra barn om maten, men inte att de måste äta.

– Enligt forskning verkar tjat och trug vara kontraproduktivt, liksom mutor och hot. Det är bättre att ha uppmuntrande prat kring maten.

Diskutera var potatisen kommer ifrån eller vad det är i pannkakan. Och försök slappna av lite mer i inställningen till både grönsaker och socker.

– På sikt är det viktigt att äta grönsaker men det behöver inte ske här och nu, det finns tid. Det viktiga är att grönsaker har en naturlig plats i familjens måltider och att barnet får se att andra äter det.

– Vad gäller sötsaker är det viktigt att främja ett avslappnat förhållningssätt, annars kan det skapa skuldkänslor eller ett extra stort sug. Tillåt dig själv och barnet att äta sötsaker inom rimliga ramar. Barn ska i första hand äta sig mätta på mat, men lördagsgodis får faktiskt stöd i forskningen. Det innebär en struktur och en förutsägbarhet som blir trygg för barnet, till skillnad mot om barnet inte vet om eller när hen får godis.

När ska jag söka hjälp för att barnet äter dåligt?

Bvc följer barnets tillväxt och ska agera om något är avvikande. Prata med bvc om barnet äter extremt selektivt, har svårt att tugga, får obehag av maten eller andra besvär. Då kan barnet behöva träffa en läkare som vid behov kan remittera till logoped, dietist eller psykolog. Om du själv är så orolig att du inte kan slappna av vid måltider då kan det också vara läge att söka hjälp. Och om du har ett äldre barn som börjar banta eller inte vill äta så är det självklart viktigt att söka hjälp så snart som möjligt.


15 tips som får barnen att äta

Sara Ask, dietist, ger sina bästa knep i boken ”Första hjälpen vid matbordet”.

Först och främst: Se till att barnet är hungrigt till middagen. Se över mellanmålet på eftermiddagen. Bröd, yoghurt och liknande tycker barn ofta mycket om och kan äta sig ganska mätta på. Låt det gärna gå 2-3 timmar mellan måltiderna.

1 Tidiga smaksensationer
Introducera smaker tidigt för din bebis. När barn är kring 6 månader är de mer öppna för smaker, för att sedan bli mer skeptiska som äldre.

2 Du är förebilden
Ät när ditt barn äter och visa att du gillar maten.

3 Ställ maten på bordet
Skippa det här med att ta från spisen, gör maten synlig. Kanske äter inte barnet i dag men hen får se maten och att andra vid bordet ”vågar” ta av det nya.

4 Tacomodellen
Servera maten, till exempel pastasalladen, i flera olika skålar – så att alla kan välja själv vilka ingredienser de vill ha på deras tallrik.

5 Låt barnet ta själv
Studier visar att barn gillar flera ingredienser på tallriken, samt olika färger och former. Men för mycket mat på tallriken kan vara skrämmande – låt hen själv ta mat.

6 Dra nytta av egot
En 2-3-åring vill gärna lägga beslag på saker och kalla den “min”. Om du låtsas som att du ska smaka på barnets mat kommer du kanske att få höra: ”Den är ju MIN!”

7 Strunta i bordsskick
Låt barnet utforska maten med flera sinnen – känna, lukta och kanske smaka.

8 Skapa en bra matmiljö
Låt inte barnet styra för mycket. Ladda med bra mat, grönsaker och frukt och köp inte hem så mycket kakor och godis.

9 Låt barnet vara kock
Finns det tid och tålamod – låt barnet vara med när du lagar maten och låt hen provsmaka.

10 Bygg smakbryggor
Låt en bekant smak – som ketchup – få agera brygga till en ny smak – lasagne med ketchupprickar – som kanske slinker ner lättare.

11 Muta med måtta
Att locka med en söt efterrätt ökar intresset för sötsaker. Dessutom kan barnet uppfatta som att du säger: ”Ja, maten är så läskig att du får en belöning om du vågar äta den.”

12 Hota inte
Hot kan göra att matbordet blir förknippat med prestation och krav – i stället för nyfikenhet och glädje. Studier visar att barn som äter efter hot (även milda hot) inte gillar maten på sikt.

13 Jämför inte
Se till det egna barnets smakutveckling, inte andras. Olika barn har olika lätt att ta till sig mat, beroende på vilka gener de har. Maten smakar också olika mycket för olika personer – något som också är ärftligt. Känn dig inte misslyckad om du har en liten petig person vid bordet!

14 Varannan dag
Välj ett givet kort ena dagen och något nytt den andra dagen. Men försök se till att det finns något som barnet gillar och kan äta vid varje måltid, till exempel pasta eller bröd.

15 Snabbmat
Sitt inte längre än 20 minuter vid matbordet om barnet inte äter eller krånglar – det blir bara tråkigt för alla. Och det är sällan långt till nästa måltid.


Är du kvar? Fantastiskt. Tack för att läste artikeln. Kanske inte hela, men du kollade och bläddrade. Måste betyda att artikeln är värd något i alla fall. 😉

På återseende och må gott.