YIPPY GRANSKAR – DEL 5

Var går pengarna?

504 miljoner kronor från Trafikverket – och miljarder i koncernen.

När man följer ägarstrukturen från Destination Gotland uppåt hamnar man i en betydligt större koncern än vad som syns från kajen.

Nu är det dags att följa en annan tråd:

Pengarna.

Under 2024 fick Destination Gotland och dess verksamhet 504 miljoner kronor i ersättning från Trafikverket. Samtidigt hade Gotlandsbolagskoncernen flera miljarder kronor i likvida medel och betydande fordringar mellan koncernbolagen.

Det väcker en rad frågor.

Men först behöver vi skilja på trafikens ekonomi och hela koncernens ekonomi.

Var går pengarna – Trafikverkets ersättning
Gotlandsbolagets koncernfinansiella struktur
Trafikavtalet och det vi ännu inte vet
1 / 3
Pengarna, koncernstrukturen och trafikavtalet. Bildspel

504 miljoner från Trafikverket

Gotlandstrafiken är upphandlad.

Det innebär att staten genom Trafikverket köper trafik av operatören.

I årsredovisningen för 2024 redovisas den totala ersättningen från Trafikverket till:

TRAFIKVERKSERSÄTTNING 2024
504 Mkr
från Trafikverket

Det är en betydande summa i förhållande till Destination Gotlands verksamhet.

Samtidigt hade Destination Gotland inklusive Gotland Promotion och Gotlands Stuveri intäkter på omkring:

2,394 miljarder kronor

Det betyder att Trafikverkets ersättning motsvarade ungefär 21 procent av dessa intäkter – eller omkring 23 procent av Destination Gotland AB:s omsättning beroende på vilken omsättningsnivå man jämför med.

Det är därför viktigt att inte bara fråga:

Hur mycket kostar Gotlandstrafiken?

utan också:

Hur är ersättningen från staten konstruerad?

Och framför allt:

Vilka kostnader och risker är ersättningen avsedd att täcka?

Det är här Trafikverksavtalet blir avgörande

Årsredovisningen berättar en del.

Men den berättar inte allt.

För att förstå ekonomin på riktigt behöver vi läsa själva avtalet mellan Trafikverket och operatören.

Det är också därför vi har begärt ut:

trafikavtalet med bilagor.

När det kommer kan vi bland annat kontrollera:

  • ersättningsmodellen
  • fasta och rörliga ersättningar
  • indexering
  • bränslekompensation
  • kvalitetskrav
  • sanktioner
  • bonus/malus
  • investeringskrav
  • riskfördelning
  • vilka bolag som får utföra olika delar
  • vilka kostnader som kan belasta trafiken
VIKTIGT

Det är först när avtalet med bilagorna finns framför oss som vi kan börja följa pengarna på riktigt.

Bunkerpriset – vem tar risken?

En konkret sak vet vi redan.

Årsredovisningen beskriver en modell för bunkerpris.

Inom ett intervall på:

±25 %
sker ingen justering av ersättningen

Utanför brytpunkterna justeras ersättningen med:

50 %
av den beräknade kostnaden

Det betyder att bränslepriset inte bara är en kostnadsfråga.

Det är också en fråga om:

riskfördelning.

Om bränslepriset förändras kraftigt:

  • Hur mycket tar operatören?
  • Hur mycket tar staten?
  • Hur mycket av förändringen kompenseras?

Det är sådana frågor vi vill kunna besvara med avtalet framför oss.

Samtidigt är Gotlandsbolaget mycket kapitalstarkt

Årsredovisningen visar en koncern med en mycket stark finansiell ställning.

3,758 Mdkr
likvida medel
0 kr
räntebärande skulder
5,552 Mdkr
eget kapital
82 %
soliditet

Det är alltså inte en koncern som vid utgången av 2024 hade en stor räntebelastad skuldsättning.

Tvärtom.

Den finansiella ställningen var mycket stark.

Men här dyker en betydligt större siffra upp

I moderbolagets balansräkning finns posten:

Fordringar hos koncernföretag
2023
2,846 Mdkr
2024
4,704 Mdkr

På ett år har posten alltså ökat med ungefär:

1,86 Mdkr
på ett år

Det är en mycket stor förändring.

Men här måste vi vara noggranna.

Det betyder inte att 1,86 miljarder kronor ”försvunnit”.

Och det betyder inte att något är fel.

En koncern kan helt normalt ha stora fordringar på sina egna dotterbolag.

Det kan exempelvis handla om intern finansiering, lån eller andra koncerninterna mellanhavanden.

Men frågan kvarstår:
Vad består de 4,704 miljarderna av?

Var finns skulden – och vem har fordran?

Det här blir en av de viktigaste sakerna att undersöka vidare.

Om moderbolaget har 4,704 miljarder i fordringar på koncernföretag så finns det andra bolag i koncernen som samtidigt har motsvarande skulder eller mellanhavanden.

Därför behöver vi kartlägga:

Vilket bolag har fordran?
Vilket bolag är skyldigt pengarna?
När uppstod fordran?
Vilken ränta gäller?
Vilket syfte har finansieringen?
Har beloppen förändrats i samband med förvärv eller omstruktureringar?

Det här är inte något vi ska spekulera om.

Det är något som går att gräva fram ur årsredovisningar, noter och bolagshandlingar.

Koncernens pengar är inte samma sak som trafikens pengar

Det här är kanske den viktigaste distinktionen i hela den ekonomiska delen av granskningen.

När Gotlandsbolaget redovisar:

3,758 miljarder kronor

i likvida medel är det koncernens likvida medel.

Det betyder inte att Destination Gotland ensamt har 3,758 miljarder kronor på ett konto.

På samma sätt innebär:

5,552 miljarder kronor i eget kapital

inte att dessa pengar finns tillgängliga för Gotlandstrafiken.

Det är redovisade koncernvärden.

Därför måste vi gå ner på rätt bolagsnivå när vi analyserar trafikens ekonomi.

Och koncernen är stor

Det här är ytterligare en anledning till att ekonomin måste analyseras på flera nivåer.

Gotlandsbolaget bedriver i dag verksamhet inom bland annat:

  • Gotlandstrafiken
  • annan passagerarsjöfart
  • kryssningar
  • hotell och fastigheter
  • investeringar
  • teknik och utveckling
  • energi och drivmedel

Under 2024 tog Gotlandsbolaget dessutom över Oslo–Köpenhamn-linjen från DFDS. Affären omfattade två kryssningsfärjor och en verksamhet med omkring 800 anställda.

Gotlandsbolaget beskriver själva sin verksamhet som passagerar- och fraktsjöfart samt kryssningar, tillsammans med investeringar i nya tekniker och utveckling av hållbara destinationer.

Det betyder att resultat och likvida medel på koncernnivå påverkas av många andra verksamheter än Gotlandstrafiken.

Det finns också investeringar kopplade till själva trafiken

Gotlandsbolaget har under de senaste åren investerat kraftigt i framtidens Gotlandstrafik.

Bland annat arbetar koncernen med Horizon-serien och har beställt den storskaliga katamaranen Gotland Horizon X.

Man har också investerat i produktion av biogas och säkrat leveranser till Destination Gotland.

Det här är viktigt när vi senare analyserar:

Vad kostar trafiken?

För en del av kostnaderna handlar om långsiktiga investeringar i fartyg, bränsle och teknik.

Den nya trafikperioden förändrar också spelplanen

Trafikverket gav i juni 2024 Gotlandsbolaget fortsatt förtroende att bedriva den upphandlade Gotlandstrafiken under perioden:

NY TRAFIKPERIOD
2027–2035
med möjlighet till ytterligare två år

Upphandlingen genomfördes i konkurrens från rederier inom hela EU.

Men det finns en mycket intressant detalj.

Det vinnande anbudet lämnades genom ett danskt dotterbolag.

Det danska dotterbolaget ska ansvara för:

ekonomisk och strategisk ledning

medan trafiken ska bedrivas med:

  • svensk flagg
  • svensk besättning
  • svenska kollektivavtal

Varför ligger den ekonomiska ledningen i Danmark?

Gotlandsbolaget har själva förklarat att detta hänger samman med skillnaderna i de europeiska sjöfartsreglerna och den svenska tonnageskatten.

Bolaget har sagt att strukturen behövdes för att kunna konkurrera på likvärdiga villkor med andra europeiska rederier.

GOTLANDSBOLAGETS FÖRKLARING

Detta är Gotlandsbolagets egen förklaring. Vi ska inte ersätta den med spekulation.

Men det gör en sak väldigt viktig:

När avtalet kommer måste vi kontrollera exakt vilken roll det danska bolaget faktiskt får.

Och där korsas de två granskningarna

Vi har nu två parallella spår:

ÄGARSPÅRET
Familjen
Gotlandian
Trojaborg
Rederi AB Gotland
Destination Gotland
EKONOMISPÅRET
Trafikverket
ersättning för Gotlandstrafiken
Destination Gotland / berörda bolag
koncernens ekonomiska struktur

Det är först när vi lägger ihop de två spåren som vi kan förstå hur den ekonomiska och juridiska strukturen faktiskt fungerar.

Det vi vet – och det vi ännu inte vet

VI VET

  • 504 Mkr betalades i Trafikverksersättning under 2024.
  • 3,758 Mdkr fanns i koncernens likvida medel vid årets slut.
  • 4,704 Mdkr redovisades som fordringar hos koncernföretag.
  • Det nya trafikavtalet gäller 2027–2035.
  • Det vinnande anbudet lämnades genom ett danskt dotterbolag.
  • Det danska bolaget ska enligt Gotlandsbolaget ansvara för ekonomisk och strategisk ledning.

VI VET ÄNNU INTE

  • Hur ersättningen från Trafikverket fördelas mellan olika kostnadsslag.
  • Vilka delar av ersättningen som stannar i Destination Gotland.
  • Hur koncerninterna fordringar på 4,704 Mdkr är sammansatta.
  • Vilka betalningsflöden som går mellan Destination Gotland och andra koncernbolag.
  • Vilken exakt ekonomisk roll det danska bolaget får i det nya avtalet.
OCH FRAMFÖR ALLT…

Vi har ännu inte fått själva avtalet med bilagorna.

Det är där nästa del av granskningen kan börja på riktigt. För när avtalet finns framför oss kan vi följa villkoren, ersättningen och riskfördelningen betydligt längre ned i strukturen.

🔎 NÄSTA DEL

Vad står egentligen i avtalet?

Nästa steg blir att gå från årsredovisningens siffror till själva trafikavtalet – och se vilka villkor som ligger bakom de 504 miljonerna.

Källor & underlag

Gotlandsbolagets årsredovisning 2024.

Uppgifter om Trafikverksersättning, koncernens likvida medel, eget kapital, soliditet och fordringar hos koncernföretag bygger på redovisade uppgifter i årsredovisningen.

Uppgifter om den nya trafikperioden 2027–2035 och det danska dotterbolagets roll återges utifrån Gotlandsbolagets uppgifter.

Illustrationer och grafik: Yippy. Grafiken är pedagogiska visualiseringar av uppgifterna i källmaterialet och är inte reproduktioner av originaldokument.

YIPPY.SE
VI GRÄVER DÄR FRÅGORNA FINNS.
💛 YIPPY.SE

Stöd YIPPY

Gillar du det vi gräver fram? Hjälp oss att fortsätta granska, begära ut handlingar och följa pengarna.

Swisha valfritt belopp0702256901
Varje bidrag hjälper oss att lägga mer tid på nästa granskning.
QR-kod för att stödja YIPPY via Swish

av Yippy