YIPPY – SIDOSPÅR
🎯 Kärnpunkten: Varför Danmark?
Tonnageskatten bakom Gotlandstrafikens danska spår.
I vår granskning har vi konstaterat att det nya avtalet för Gotlandstrafiken ursprungligen placerades i ett danskt bolag.
Men varför?
Svaret finns i en fråga som kanske låter ganska teknisk, men som visar sig vara central för hela strukturen: tonnageskatten.
Först: Vad är egentligen tonnageskatt?
Tonnagebeskattning är ett alternativ till den vanliga bolagsbeskattningen för företag som bedriver kvalificerad rederiverksamhet.
I stället för att inkomsten från den kvalificerade rederiverksamheten beräknas utifrån företagets faktiska intäkter och kostnader beräknas den schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet.
Det är en modell som används i många europeiska sjöfartsnationer och som är utformad för att ge rederier konkurrenskraftiga villkor på en internationell marknad.
EU sätter spelplanen
Tonnageskatt är inte bara en fråga om nationell skattepolitik. Systemen måste också förhålla sig till EU:s regler om statligt stöd till sjöfarten.
EU-kommissionens riktlinjer för sjöfarten gör det möjligt för medlemsstaterna att använda olika former av stöd för att stärka europeisk sjöfarts konkurrenskraft.
Syftet är bland annat att behålla sjöfartsverksamhet inom Europa, motverka utflaggning och ge europeiska rederier konkurrenskraftiga villkor på den internationella marknaden.
Sverige har haft ett tonnageskattesystem sedan 2017. Systemet har samtidigt haft villkor som påverkat hur konkurrenskraftigt det varit jämfört med andra europeiska modeller.
Danmark har länge haft ett etablerat tonnageskattesystem och en stark internationell sjöfartssektor. Skillnaderna mellan systemen blir därför relevanta när rederier jämför konkurrensvillkor.
Varför blev Sverige mindre konkurrenskraftigt?
Det är här vi behöver vara noggranna. Det handlar inte om att EU:s regler säger att Sverige måste ha ett visst system – eller att Danmark automatiskt är ”bättre”.
Det handlar om att medlemsstaternas system har utvecklats olika. För ett rederi som konkurrerar internationellt kan skillnader i beskattning, krav och villkor få stor betydelse.
I det svenska systemet har bland annat kravet på att den strategiska och ekonomiska ledningen ska finnas i Sverige varit centralt.
Vi kan belägga att regelverket och konkurrensvillkoren spelade en central roll i Gotlandsbolagets upplägg. Däremot ska vi inte påstå att EU-reglerna i sig tvingade bolaget att lägga ledningen i Danmark.
Och där kommer Danmark in
Danmark har länge varit en betydande sjöfartsnation och har ett etablerat tonnageskattesystem.
När Gotlandsbolaget bedömde förutsättningarna för den nya Gotlandstrafiken blev skillnaderna mellan de svenska och danska regelverken därför relevanta.
Gotlandsbolaget har själva förklarat att den danska strukturen behövdes för att kunna konkurrera på likvärdiga villkor med andra europeiska rederier.
EU → regler → konkurrens → rederiets val
Det är lätt att förenkla historien till:
Men det är inte vad källorna visar.
Den mer korrekta bilden är:
Sedan händer något mycket intressant
Om Danmark var lösningen på ett konkurrensproblem uppstår en naturlig följdfråga:
Det är precis vad som hände under 2026.
Från svenskt regelverk till dansk lösning – och tillbaka
Förändringen följer utvecklingen av tonnageskattereglerna och Gotlandsbolagets egen beskrivning av konkurrensvillkoren.
Så vad är sanningen?
Det finns inget i det offentliga material vi har gått igenom som motiverar att beskriva det danska upplägget som någon mystisk eller dold konstruktion.
Tvärtom har Gotlandsbolaget själva varit tydliga med att konkurrensvillkoren och tonnageskatten hade betydelse för upplägget.
Gotlandsbolaget kopplade den danska strukturen till konkurrensvillkoren och tonnageskatten.
Det betyder inte att tonnageskatten är den enda faktorn bakom ett rederis konkurrenskraft.
Vad ändrades i Sverige 2026?
Riksdagen beslutade den 10 juni 2026 om förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning.
Reformen har uttryckligen som syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen och anpassa regelverket bättre till EU:s statsstödsregler och utvecklingen i andra medlemsstater.
Lagändringarna trädde i kraft den 20 juli 2026 och ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
Beslutet om en internationellt konkurrenskraftig tonnageskatt möjliggör att avtalet med Trafikverket kan flyttas hem till Sverige – och Gotland.
Bolaget meddelade samtidigt att man ansöker om att flytta avtalet för den kommande avtalsperioden till svensk hemvist.
Vad betyder det?
Den kanske mest intressanta slutsatsen är därför inte att Gotlandsbolaget ”valde Danmark”.
Utan att bolagets egen kommunikation visar ett tydligt samband mellan regelverk, konkurrensvillkor och var den ekonomiska och strategiska ledningen placeras.
Så vad är egentligen svaret på frågan?
Varför Danmark?
Det offentliga materialet pekar mot en betydligt mer konkret förklaring än någon dold konstruktion.
EU:s statsstödsregler satte ramen. Sverige och andra europeiska länder hade olika modeller inom den ramen. Gotlandsbolaget bedömde att den svenska modellen inte gav tillräckligt konkurrenskraftiga villkor för den nya trafiken.
Därför placerades den ekonomiska och strategiska ledningen i den struktur som bolaget menade gav möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor.
Det är inte ett bevis på att Danmark var ”fel”. Det är däremot ett starkt tecken på att konkurrensvillkoren faktiskt hade betydelse för var den ekonomiska och strategiska ledningen placerades.
Det finns fortfarande mer att gräva i
Det danska spåret är alltså inte slutet på historien.
Det är en pusselbit som hjälper oss att förstå varför den nya trafikstrukturen såg ut som den gjorde – och varför samma struktur nu är på väg att förändras igen.
Vad är egentligen tonnageskatt?
Nästa fördjupning kan gå ner ett steg till och förklara hur systemet fungerar i praktiken – och varför just fartygens storlek får betydelse för beskattningen.
Källor & underlag
Skatteverket – regler och vägledning om tonnagebeskattning.
Regeringen – proposition 2025/26:243, Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning.
EU-kommissionen – regler och riktlinjer om statligt stöd till sjötransport och tonnagebeskattning.
Gotlandsbolaget – information om det danska upplägget för Gotlandstrafiken och bolagets besked om att flytta hem avtalet efter den reviderade tonnageskatten.
Illustrationer och grafik: Yippy. Grafiken är pedagogiska visualiseringar av uppgifterna i källmaterialet och är inte reproduktioner av originaldokument.
Stöd YIPPY
Gillar du det vi gräver fram? Hjälp oss att fortsätta granska, begära ut handlingar och följa pengarna.
